Li

vi syns!

'vi spelade om dina läppar' sa han. 'och jag vann'. jag satte ringen på mitt finger, den var fin. enkel. precis som jag vill ha det. 'jag kan inte' sa jag. 'jag har redan gjort mitt val, och det valet är inte du. förlåt.' han såg mig i ögonen, han såg ledsen ut. 'spelet om mitt hjärta vann någon annan' sa jag. jag vände mig om, började gå. tänkte på vad jag var på väg mot. värmen spred sig i mitt bröst. för vem var jag att lämna det finaste som någonsin hänt mig.

våra fredagskvällar. jag vill se dom lite som en tradition. ibland lyckas vi, ibland inte. ikväll har vi lyckats. det blev en tvårättersmiddag. mackor med smörstekta kantareller och lasagne. vem vet mest?, postkodmiljonären, diggiloo och skavlan. så långt kom vi. sen somnade pont bredvid mig i soffan och malte på min mage. allt som vanligt. jag älskar vanligt. nu är det bara jag. jag, datorn och dödligt vapen 2. hoppas nästa fredag också blir traditionsenlig. är det fel av mig att älska vanligt?

det blev en fullspäckad helg. en skön fredagskväll med middag och mys tillsammans med anna-lena och jesper. lördagen var galen. absolut galen! klädbytardagen började med många skratt och slutade med min första fylla på ett år. söndagen började med en rejäl bakfylla och ett lötfe till mig själv att vänta med ytterligare fester ett tag. åtminstone hålla mig ifrån alkoholen. sen var det bara att hoppa in i duschen och åka upp till systeryster och mysa med alla barnen.

this is us. men var killen kom in i bilden vet jag inte...

vi var på babymassage idag, jag och malte. efter en timmes smekande och klappande hade både jag och min lille påg fått ett rejält oljebad. man blir inte lite kladdig i alla fall! vi tog oss igenom ben, fötter, mage och bröst. malte tyckte att armarna var överskattade och började tjuta istället för att njuta.

sen åkte vi ut till laröd och träffade söta katja. malte flirtade vilt i närmre en timme innan han bums somnade med höga snarkningar i bilstolen. charmigt. jag tror han blev lite kär och får nog se upp för brunetter när han kommer upp i ålder. jag vill ju alltid vara nummer 1. färga håret kanske?

mina dagar som mamma är nu uppe i 78 stycken. i like it a lot! imorgon ska vi vara hemma och leka själva.

vi har precis varit iväg och handlat, pont står vid spisen och ska tillaga en rådjursstek. i kväll ska vi äta sen middag framför någon film. jag älskar dessa kvällarna, hemma med hela familjen samlad. malte sitter och sprallar i sin babysitter, dinga sitter brevid och agerar barnvakt. jag måste vara världens lyckligaste i dessa stunder. i kväll ska jag somna på soffan medveten om hur bra jag har det.

jag kan inte påstå att jag är så särskilt insatt i politik och har aldrig varit, men jag vet var jag står. det är inte förrän jag hör: 'men det är ju så att män alltid har varit bättre än kvinnor och kommer alltid att vara' som den lilla djävul jag har på min axel vaknar till liv. vadå? är det meningen att vi kvinnor ska slita för våra män, som bara sitter på sina feta rumpor, för alltid? varför är det vi som ska städa, tvätta, handla, laga mat, passa barn (inklusive män)? inte konstigt egentligen att vår värld ser ut som den gör när det finns kvinnor som säger dessa orden. gör ett slut på det och stå på er, säg ifrån och framför allt, se till att åtminstone dela på hushållssysslorna. jag må inte vara det bästa exempel på feminist, men jag säger åtminstone ifrån och gör min röst hörd. gudarna ska veta att mannen min inte alltid har det så lätt. tjat tjat tjat.

jag vet att det är meningen att min lille pojk ska sova i sin säng, eller åtminstone någon annanstans än på min arm. men jag har inte hjärta att lämna iväg honom, om ens till hans mjuka fina säng som inget hellre vill än att ha en liten sovande pojke i sig. jag vill titta på honom hela tiden, se när han med ett leende faller in i sin dvala. se när han på ett så underbart sätt tappar sin napp, och sin haka, och andas sina små andetag som låter mer som ett litet litet djur än som en pojke. jag älskar vetskapen om att det första han ser när han vaknar är mig. är jag egoistisk nu? borde jag låta honom få sova i en stor bekväm säng istället för att behöva ligga i kläm mellan min arm och min mage? ...nä, jag vill ha det såhär, han får vänta med att bestämma tills han blir lite äldre.

vi hamnade på barnakuten i tordagskväll. det var förmodligen mjölkproteinet i hans ersättning som gjorde att hans små händer och fötter svullnade upp till oigenkännlighet. men trots svullnad och magont så var vår lille pojk ändå sitt vanliga glada jag och charmade både sköterskor och läkare med sitt leende. en natt blev det, sen blev vi hemskickade med förhoppningar om att den nya maten skulle göra susen.

mammaledigheten går förresten rätt bra, vi promenerar med hundarna, vankar av och an i huset och kommer hela tiden på nya saker man skulle kunna göra med det. jag tror vi driver pappa till vansinne med alla nya ideér. sen åker vi iväg och träffar vänner. ibland kommer till och med vännerna hit till vår röra. jag älskar det. mammaledighet är helt klart något för mig trots kli i fingrarna och paniken som ibland kryper fram när malte inte vill bli underhållen.

igår hamnade vi hemma hos anja och rut. lovely! vi hade en kanoneftermiddag med långa samtal och god fika. anja kommer helt klart på listan över nya goda vänner.

Nu har det gått två veckor. Två veckor av det året jag ska vara hemma själv. Eller själv tillsammans med Malte såklart. Det är nu jag har börjat göra saker med en hand. Bädda sängen med en hand, laga mat med en hand, ge djuren mat med en hand, äta med en hand. Dessutom vänstran. Högran är okuperad av en liten pojke. Det är nu jag kan börja kalla mig mamma på riktigt. Och jag förstår hur bra jag har haft det när Pont varit hemma sex veckor och tagit en del av bördan, om man kan kalla det en börda. I vilket fall som helst så vill jag nog kalla det en konst, och innan detta året är slut kommer jag vara expert på all sorts arbete men en hand, vänstran. Men jag beklagar mig inte, jag har trots allt fått äran att vara mamma till den sötaste varelsen på denna planet. Så mycket kärlek!

semester. eller semester med husvagn. det var i alla fall kul. mysigt. och himla praktiskt. men tacka vet jag tält, det toppar fortfarande min lista.

vi fiskade. eller ja, killarna fiskade. men en tur med kanot över en liten del av immeln hann vi med, jag och anna-lena. vad det är härligt att paddla kanot. paddla kanot och tälta. det blir maltes uppväxt.

sen tog vi oss en tur i ronneby. fick en underbar skaldjurssallad i brunnsparken. en fin promenad på gågatan inramad av de gamla färgglada små husen. och så upptäckte vi svårigheterna med att komma därifrån. byn består av rondeller och enkelriktat. hopplöst.

men tjärö tog priset. naturen. havet. djuren. och så klart solen. vädret var underbart. dom andra badade, jag och malte tittade på.

när jag är ledsen vill jag bli omfamnad. klappad. tröstad. jag vill höra lugnande ord. få känna att jag inte är ensam.

och jag vill göra samma sak för andra. för malte. trösta. krama. lugna. få finnas där. alltid.

tänk vad lite som krävs. en varm famn. några fina ord.

och en massa kärlek.



det är underbart att få ge bort sin kärlek. och få känna att den uppskattas.

på onsdag ska vi låna husvagn och ge oss av. prova på campinglivet med bebis. se oss omkring. fiska. sola. bada. leva compact living på riktigt. bli ett med svensson sverige...

...för hur är det? är man svensson när man campar med husvagn? är man svensson för att man bor i villa, har hund, bil och barn? är vi svensson?



...dom säger det.

då gick man och längtade. längtade efter att festen skulle komma till stan. tre dagar. tre dagar att få supa sig redlöst full. full utan några hämningar. helsingborgs festivalen. den största festen på året. alla var bjudna. alla var där.

är det fortfarande så? har någon vild tonåring tagit min plats? liftar någon hem med tidningsbudet klockan fyra på morgonen? dansar 'kasedans' med de äldre på stortorget? tar ett nattdopp på tropical beach?

jag var nere idag. dagtid. soltid. så många människor. så mycket liv.

jag blev dödstrött.

de sover intill mig. mina tre killar. de finaste killarna i världen. alla på sitt sätt. sigge för att han är sigge, alltid tillgänglig, alltid här för mig. tacksam. pont för att han får mig att le, skratta. för att han ser efter mig, tar hand om mig och lär mig något hela tiden. visar mig vad kärlek är. malte för att han är skapad av vår kärlek, för hans små händer son griper om mitt lillfinger. för hans leende som egentligen inte är för mig men som får mitt hjärta att blöda. för hans hjärtskriande skrik som gör honom knallröd och alldeles bedårande söt. lycka. kärlek.